Tankarna hamnade i prästens klädkammare

Livets refuger kan vara av olika karaktär.

Idag blev det en metafor som grep tanken, jag steg åt sidan och stannade upp på den annorlunda refugen.

Inte så märkligt att jag satt i kyrkbänken en söndagsförmiddag, men att jag hamnade i prästens klädkammare var lite oväntat.

Man använder en stor klädkammare dels för kläder m m men också för att stoppa undan saker som man vill gömma så att ingen ser, men dessa saker försvinner ju inte för det.

Dessa undanfösta saker blir liggande, somligt avsiktligt och somligt har man glömt att det ligger där.

Metaforen som följer är bra.

In i klädkammaren / vårt hjärta/ samvete vill Jesus komma för att hjälpa oss att röja undan sådant som inte ska ligga kvar/ finnas kvar. Sådant som är ouppklarat. Det ska ordnas upp. Inget ska vänta. 

Tro och liv - handel och vandel - hör ihop.

Vi ska inte ge sken utåt av att allt är ok, och så gömmer vi undan trista "paltor" som förstör våra liv.

Tro och liv får inte leva ostämda. Gud vill harmoni och frid i våra liv.

Sedan många timmar är jag hemma i min lugna vrå men den talande bilden av klädkammaren finns kvar inom mig.

Gud, hjälp mig att göra det goda jag vill.

Hjälp mig att alltid reda ut - det outredda - och få frid.

Amen och tack för denna söndag!